Måndagsbarn / Själsfrände.

Måndag = fixdag. Hem, diska, laga mat, diska igen, städa upp, städa bort, städa undan. Hade egentligen tänkt klippa mig också, vilket jag i och för sig har tänkt varje dag i två månader nu, men diskandet och fixandet tog för lång tid. Äsch, ingen som bryr sig om mitt barr när jag springer omkring och svettas nere på mitt lager ändå.

Nu ser det i alla fall rätt trevligt ut här hemma i lägenheten. Det mesta av diskandet hade ju världens bästa roomie redan betat av, men resterna rök ikväll också. Ännu ett bevis på att jag aldrig ska lämna Emil var att när jag klev innanför dörren, slog på lampan och i samma stund kom på mig själv med att "just fan, vi har ju ingen el", hände något extraordinärt. Döm av min förvåning när lampan tändes.

And Emil said, let there be light: and there was light. And John saw the light, that it was good.

Om man nu skulle vara troende, men det har vi ju redan kommer överens om att vi inte är. Hursom, elen fungerar, woho. Vet inte riktigt hur det gick till för min bättre hälft har inte kommit hem än, men jag är imponerad, som så många gånger förut.

Här sitter jag nu och väntar. Har tänkt att vi kanske ska koka oss varsin majskolv, kanske värma en kopp te och kolla på nya Entourage. Och om jag har tur, om jag har riktig tur, kanske jag får skeda.

Fred ut.



Fel låt till titeln på inlägget, jag vet. Men Maggio känns ju väldigt 2008 (bästa uttrycket, haha!) fast namnet på låten passade liksom in lite bättre. Fast egentligen, Emil är ju uppenbarligen min själsfrände, så kanske inte. Vi stuvar om lite. Sådär. Fred ut igen.

EDIT: I fixandet ingick det att spraya skor. Har regnat en hel del senaste dagarna och jag tänkte passa på att skydda våra skor lite. Resultatet:

Nu kom Emil hem också. Det visade sig att allt han gjorde för att fixa elen var att slå på en säkring till "on" igen. Hahaha, vi var utan el från fredag kväll till måndag dag. SMARTA GRABBARNA!

Fred ut - tredje gången gillt.